Operans bakgrund.

 

Hösten 2011 berättade en kvinnlig bekant till mig, NN, om en väninna som året dessförinnan hade träffat en man på en kontaktsida på Internet. Den här kontaktsidan gick under namnet Sjunde Himlen. Eftersom NN känner till min kompositionsverksamhet menade hon att det kunde vara ett intressant uppslag att i en opera fånga väninnans upplevelser i nätkontakten med denne man; hon hade också förstått att relationen dem emellan varit komplicerad.

Jag kände att det var ett ämne i tiden och värt att dramatisera i ord och musik. Jag bad därför NN att kontakta sin väninna med en förfrågan om jag kunde få gestalta hennes kärleksaffär med mannen på sajten Sjunde Himlen i en opera. Efter vissa funderingar gav hon sitt samtycke till det.

Inom kort fick jag också tillgång till en del av väninnans korrespondens med mannen, dvs. en början till ett material som skulle kunna bilda underlag till ett libretto. Emellertid upplevde jag att en direktkontakt med väninnan vore värdefullt för att, om möjligt, kunna tränga ännu djupare in i det som jag anade var ett passionerat kärleksdrama. Så när jag så småningom kom i direktkontakt med väninnan fick jag hennes förtroende och tillgång till ett rikt och unikt textmaterial hon hade sparat undan på sin dator.

Jag ville förstås gärna också gestalta mannens perspektiv. Och så efter en tid inleddes även en direktkontakt med honom, vilket var nödvändigt och ovärderligt i min önskan att återge bägges känslor och drömmar.

Genom deras öppenhet har jag därmed fått möjlighet att i ord och musik kunna förmedla en komplicerad relation präglad av en av det tidiga tjugohundratalets alla kontaktforum. Jag har försökt förmedla inte bara deras nätkärlek, förhoppningar, tvivel och verkliga möten med varandra, utan även deras respektive äktenskapliga passé. Allt detta i ett samtida operaverk som går under titeln ”I annan himmel” – en abstrakt och diffus himmel utan artikel.

Mannen i operan heter ”Ivan” och kvinnan lystrar till namnet ”Amora”.